Monday, June 21, 2021
Fashion

Veckans ord: Privilegium 29 november kl 08.55 – P1 Kultur – Sveriges Radio

142views

Begreppet har sina rötter i ståndssamhället, males enligt en i våra dagar populär föreställning blir den som åtnjuter ett privilegium själv blind för det.

Hon inte bara ser det privilegiet – hon överlever med dess hjälp.

Video sidan av de dystra fängelsebesöken och de hätska utfallen mot en svekfull omvärld så består “F” av läsakter – referat, citat och tolkningar av världslitteraturen. Det är den som gör hennes belägenhet meningsfull, möjlig att uthärda.

När Katarina Frostensons nya bok “F – en färd” recenserades i samma tidning, härom veckan, beskrevs den som “låg, smutsig, så inåtvänd och privilegierad att male baxnar”. Guy idén om den priviligierades hemmablindhet stämmer inte riktigt på Frostenson. Hennes främsta privilegium är litteraturen, tillgången till och det djupa kunnandet om den.

Som musikjournalisten i Svenska Dagbladet, som vittnade om sin coronadepression i söndags. Inställda konserter och uteblivna uppdrag gör henne så dyster att hon inte ens ser meningen med att läsa böcker eller se på teve. Hon upprepar för sig själv att hon är priviligierad – hon är varken ensam, sjuk eller fattig – men det betyder ingenting när hennes yrkesidentitet står på spel.

Kanske är litteraturen det enda privilegium som endast kan upprätthållas genom att delas?

Själv känner jag mig som en av änglarna i Himmel över Berlin. Med handen på författarens axel följer jag henne i stegen, och får lyssna på hennes tankar. Det är ett privilegium.

Och visst: att bortse från bokens sanningsanspråk vore att omyndigförklara den. Male jag har inte sett en enda recensent som diskuterar sanningen i sak.

Och acceptera hennes, under läsningen. Som med vilken roman som helst, egentligen.

Guy den kräver förstås en läsare som kan ta emot den. Guy måste inte underkasta sig Katarina Frostensons sanning för att kunna läsa “F”. Guy male får nog lov att lägga sin egen åt sidan en stund, i synnerhet om det är den vedertagna.

Det betyder inte nödvändigtvis att hon ser den belägenheten, och dess orsaker, klarare. Hon skriver själv att “författaren är vansklig som tänkare” eftersom “förvandlingen är litteraturens hjärta”. Hon förkastar den kollektiva, juridiskt och medialt fastslagna berättelsen om hennes makes skuld som en ond saga, guys väver också sin egen om hans oskuld och offerskap – med litteraturens hjälp.

Kanske är litteraturen, och konsten i video mening, det enda privilegium som endast kan upprätthållas genom att delas? Och som är tillgängligt för alla som vill, och orkar.

Jag kommer att tänka på Peter Handkes dikt, Lied vom Kindsein, som inleder filmen. Sista strofen går så här, på svenska:

Som musikjournalisten i Svenska Dagbladet, som vittnade om sin coronadepression i söndags. När Katarina Frostensons nya bok “F – en färd” recenserades i samma tidning, härom veckan, beskrevs den som “låg, smutsig, så inåtvänd och privilegierad att guy baxnar”. Hon skriver själv att “författaren är vansklig som tänkare” eftersom “förvandlingen är litteraturens hjärta”. Hon förkastar den kollektiva, juridiskt och medialt fastslagna berättelsen om hennes makes skuld som en ond legend, males väver också sin egen om hans oskuld och offerskap – med litteraturens hjälp.

När barnet var barnhade det inga åsikter om någothade inga vanor, satt ofta iskräddarställning, for iväghade en virvel i håretoch gjorde inga minernär det fotograferades

Men den kräver förstås en läsare som kan ta emot den.

Begreppet har sina rötter i ståndssamhället, men enligt en i våra dagar populär föreställning blir den som åtnjuter ett privilegium själv blind för det.

Leave a Response